Migrationsverket om återvändandecentren: “Ingen som kallas dyker upp”

I oktober öppnade Migrationsverket fem stycken så kallade återvändandecenter på olika håll i landet, som skulle inrymma personer som väntar på utvisning från landet. Det infördes dock inget tvång för utvisningsdömda personer att flytta in på centren, något som Nyhetsbyrån tidigt uppmärksammade. Nu konstaterar även Migrationsverket själva att satsningen lämnar mycket att önska, rapporterar Göteborgs-Posten.

– Med den lagstiftning vi har i dag kommer de inte att ge någon effekt, säger Sara Sjudin, sektionschef på Migrationsverket. Hon är projektledare på återvändandecentret i Kållered utanför Göteborg.
– Flera av dem som vi kallar hit dyker inte upp, beklagar hon sig. Personerna som avviker blir istället polisanmälda.

“Migrationsverkets återvändandecenter är inte enbart ett boende utan en verksamhet där personerna ska ges råd, vägledning och praktiskt stöd för att återvända i större utsträckning än vad som görs idag”, gick det att läsa i myndighetens pressmeddelande när de fem återvändandecentren hade slagit upp dörrarna i Malmö-, Göteborgs- och Mälardalstrakten. Samtliga ligger med goda förbindelser till internationella flygplatser.

Totalt inrättades 650 boplatser på återvändandecentren, som är till för migranter som fått utvisningsbesked från Sverige. Satsningen, som var på uppdrag av regeringen för att åstadkomma ett ökat återvändande, innebar dock inga nya tvångsmedel för myndigheterna.

“Den som erbjuds plats på återvändandecenter är inte enligt lag frihetsberövad och kommer i praktiken att ha samma rörelsefrihet som på ett ankomstboende”, skrev Migrationsverket i en kommentar till Nyhetsbyrån i samband med lanseringen.

Sara Sjudin tror att lagstiftningen behöver fler tänder för att återvändandecentren ska kunna fylla någon funktion utöver att vara informationscentraler.

“Jag tror att man behöver titta på andra ändringar i samband med vår verksamhet. Är det bara det här? Då tror jag inte att det fyller någon större funktion, men om man ser över lagändringar och hur vår personal ska arbeta finns det kanske en poäng i det, för att få en annan effekt”, säger hon till GP.

Också politikerna är missnöjda med hur de nya återvändandecentren fungerar.
“Det är många pusselbitar som ska på plats. Bland annat kommer det förhoppningsvis gå att begränsa rörelsefriheten, då kan man använda lite starkare verktyg för att se till att de bor på de här boendena”, säger Ludvig Aspling (SD) om hur man kan få anläggningarna att bidra till ett ökat återvändande, till GP.

Enligt tidningen är endast 30 av de 160 platserna på återvändandecentret i Kållered upptagna. Samtidigt finns 26 000 personer i Sverige som fått utvisningsbesked, rapporterade TT i oktober.