Enligt EU:s plan att göra unionen så kallat “klimatneutral” måste alla byggnader i EU nå energiklass A till år 2050, uppmärksammar Fokus. Bara de allmännyttiga bostäderna i Sverige beräknas kosta samhället 600 miljarder att renovera, och för varje enskild villaägare kan kostnaden ligga på en halv miljon kronor – "konservativt räknat". Detta trots att svenska hus så kallade klimatpåverkan är i stort sett obefintlig.
Det var 2019 som EU utlyste ett så kallat “klimatnödläge”, och svaret från EU-kommissionen var en samling lagar, “det gröna givet”, som ämnade påskynda unionens så kallade gröna omställning. I den ingår att minska det så kallade “klimatavtrycket” från uppvärmning och kylning av byggnader och vattensystem.
“På landsbygden i Sverige kan man ha en villa som är värd en halv miljon, och bli tvungen att renovera till en kostnad som motsvarar vad huset är värt”, säger Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert på Villaägarnas riksförbund, till Fokus. EU:s klimatinitiativ räknas drabba personer på landsbygden som bor i arvhus allra värst, där man kanske till och med värmer genom vedeldning.
Enligt Boverket kan runt hälften av hela Sveriges bostadsbestånd behöva renoveras redan inom tio år. Detta för att nå upp till EU:s mål om att alla bostäder ska ha nått energiklassning D vid 2033. 46 procent av svenska enbostadshus och 66 procent av flerbostadshus tillhör någon av de energiklasserna som understiger detta.
I grunden helt onödigt
Samtidigt finns det skillnader mellan energiklassningarna mellan EU-länder. En byggnad som når klass A på kontinenten motsvarar till exempel ofta bara klass C i Sverige. Det innebär att många svenska tvångsrenoveringar i grunden är onödiga, då hus i Sverige redan lever upp till de objektiva kraven.
“En fastighet som är klassad som G i dag skulle nog kunna få en helt annan klassning i ett annat EU-land. Sverige har kommit förhållandevis långt och det förtjänar ett erkännande”, säger Jonathan Lindgren till Fokus.
Svenska utsläpp från uppvärmning och nedkylning av bostäder är mindre än fyra procent av genomsnittet i EU, konstaterar Fokus. Snittet ligger på 700 kilo växthusgas per person och år, medan det i Sverige uppgår till endast 26 kilo.
Hur lagförslaget om EU:s energiklasstvång ska se ut bestäms under förhandlingar som räknas pågå till slutet av året. Fokus förutspår att lagen väntas träda i kraft våren 2024.
