S- och M-väljare vill ha hädelseförbud – SD- och V-väljare kritiska

Debatten om koranbränningar delar Sveriges invånare på så komplexa sätt att väljare från SD delar hörn med L- och V-väljare. De tre partierna är nämligen de enda där en majoritet är emot försöken att göra det olagligt att skända koranen i Sverige. Samtidigt är stödet för blasfemilagar störst bland KD:s, M:s, och S väljare. Detta visar en opinionsundersökning från Dagens Nyheter/Ipsos.

58 procent av SD-väljare instämmer i påståendet att brännandet av religiösa skrifter bör vara tillåtet, tillsammans med 52 procent av L-väljare, och 51 procent av V-väljare. Endast 34 procent av V-väljare anser att brännandet av religiösa skrifter bör vara förbjudet, det lägsta stödet för hädelselagar bland alla svenska partier.

Bland S-väljare är andelen som anser att det ska vara tillåtet att skända religiösa skrifter endast 23 procent, överlägset lägst bland alla partier. M-väljare intar liknande positioner, med 59 procent för ett förbud, och endast 34 procent emot.

Tydligaste partiet mot yttrandefriheten är dock Kristdemokraterna, där 62 procent anser att religiösa skrifter inte ska få skändas, och 35 procent motsätter sig ett förbud. Bland MP-väljare går meningarna isär, med 44 procent för ett förbud och 42 procent emot.

Se också: KD: Förbud mot koranbränningar “oikofobiskt självhat”

Undersökningen visar också att stödet för hädelselagar är störst bland kvinnor, där 62 procent anser att det borde vara olagligt att skända religiösa skrifter. Hos männen är motståndet mot en hädelselag större än stödet, men endast en knapp majoritet på 47 procent anser att det fortsatt ska vara lagligt att häda.

Svenskar påstår sig värdera yttrandefrihet
Samtidigt visar DN/Ipsos undersökning att en majoritet av tillfrågade anser sig vilja skydda yttrandefriheten, även om en majoritet är för förbud mot skändningar av religiösa symboler. Enligt Nicklas Källebring på Ipsos anser många att till exempel koranbränningar inte utgör yttranden.

“Det har inte framkommit några tydliga budskap eller förklaringar i samband med de här aktionerna, vilket kan bidra till att de mer upplevs som kränkningar för kränkningens skull. Opinionen hade kanske sett annorlunda ut om de som utfört gärningarna argumenterat mer för en åsikt”, säger han till DN.

Samtidigt ställer sig de tillfrågade personerna positiva till att kritisera och håna religioner på andra vis än genom att skända så kallade heliga skrifter, till exempel genom skrift, satir, eller andra uttryck, skriver DN.