Sveriges omläggning av migrationspolitiken har fått effekt på antalet som söker sig till Sverige, bedömer Migrationsverket. Sedan 2016 har landet gått från att ta emot 10 procent av asylsökare som söker sig till Europa årligen, till att endast ta emot 1,5 procent 2023, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
Man konstaterar också att det mellan åren 2013 och 2023 har blivit färre personer som söker asyl i Sverige årligen, och desto fler som söker arbetstillstånd. Men även på den så kallade arbetskraftsinvandringens område räknar myndigheten med minskningar kommande år, sedan regeringen skärpt bland annat inkomstkravet för att kunna migrera till Sverige som arbetare.
Se också: Fortsatt lågkvalificerad arbetskraftsinvandring i ny satsning från regeringen
Trots att övriga EU upplever något av en ny migrantkris fortsätter inflödet till Sverige att minska, och 2022 sökte endast 5 000 personer asyl i Sverige (undantaget ukrainare). De vanligaste ursprungsländerna fram till vågen av ukrainska migranter 2022 var enligt statistiken Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea, och Somalia.
“Att regeringen aviserat en fortsatt stram migrationspolitik i Tidöavtalet kan påverka bilden av Sverige som mottagarland, även om stora delar av innehållet ännu inte blivit ny lagstiftning. Vi kan dock inte dra några säkra slutsatser om orsakssambanden mellan enskilda faktorer och antalet asylsökande i Sverige”, skriver Migrationsverket i en skriftlig kommentar till Nyhetsbyrån.
Se också: Tio miljoner människor i tredje världen vill invandra till Sverige
