Turkiet har varit ett så kallat kandidatland till EU sedan 1976, som då anses vara en påbörjad anslutningsprocess. Nu varnar Sverigedemokraterna för konsekvenserna av att Turkiets anslutningsprocess ännu inte stoppats.
“Erdogan är en mycket farlig islamist. Hans hybridkrigföring mot Europa måste motarbetas”, skriver justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) om Turkiets president i ett inlägg på X.
Partiet belyser att Turkiets 85 miljoner invånare får fri tillgång till svensk välfärd, när landet blir en EU-medlem och rörelsefrihet för turkar inom unionen införs. Alla medborgare i EU-länder har enligt EU:s fördrag rätt till flera grundläggande välfärdsfunktioner.
I Richard Jomshofs inlägg finns en svensk version av en bild som användes i den brittiska EU-utträdeskampanjen "Vote Leave" 2016, som varnade för turkisk tillgång till brittisk välfärd. Då hade Turkiet 76 miljoner invånare.
Samtidigt har svenska regeringen enligt det Nato-avtalet med Erdogan-regimen, som slöts i juli 2023, lovat att “aktivt stödja” landets fortsatta anslutningsprocess. Man har i samma avtal även åtagit sig att “förenkla visumprocessen” för turkar som reser in i EU.
Om Turkiet skulle bli en del av EU skulle det vara den folkrikaste medlemsstaten, och därmed skulle det muslimska landet ha den enskilt största representationen i Europaparlamentet, där antalet ledamöter bestäms av befolkningsmängd. Landets regering får även tyngst röstvikt i Europeiska rådet, där ministrar fattar beslut. I nuläget är det Tyskland, som med sina 84 miljoner invånare har flest parlamentariker, med 96 av parlamentets 705 platser. Sverige, som enligt uppskattningar har 10 miljoner invånare, har 21 platser.
