“Kära vänner på Västbalkan, ni har gjort er strävan tydlig. Och jag vill att ni ska lyckas”, sa Europeiska rådets ordförande Charles Michel i ett tal på en konferens i Slovenien under måndagen, åsyftandes flera Balkanländers pågående förhandlingar om EU-medlemskap. Michel hyllade även Ukrainas, Moldaviens, och Georgiens ambitioner att gå med i unionen, och satte år 2030 som ett ödesår för EU:s utvidgning.
Charles Michel säger att nästa EU-budget kommer att utformas för att möta unionens strategiska expansionsbegär, och uppmanar samtliga ansökar- och kandidatländer att sikta på att möta kraven för medlemskapet år 2030. Dessa innefattar att vara en så kallad rättsstat, en så kallad demokrati, samt att respektera så kallade mänskliga rättigheter och så kallade minoritetsrättigheter, förklarar EU-höjdaren.
“Det finns mycket jobb kvar att göra. Det kommer vara svårt och ibland smärtsamt”, säger Michel om sina imperialistiska ambitioner. Han medger att samtliga av de framtida medlemsländerna kommer att bli netto-mottagarländer, det vill säga länder som tar emot mer pengar från EU än de betalar in.
“Det kommer påverka vår politik, våra program, och deras budgetar. Det kommer kräva politiska reformer och politiskt mod”, varnar rådsordföranden, och säger att Europa kommer behöva vara beredda på stora uppoffringar för att EU ska kunna expandera, eftersom välståndet som påstås följa inte kommer att komma direkt.
Charles Michel avslutar med att säga att det svåraste kommer vara att få EU:s invånare att gå med på detta expansionsprojekt.
“Hjärtat av utvidgningen handlar om folket, om framtiden för våra barn, och Europas öde”, hävdar han.
Tidöregeringen har för Sveriges räkning redan aktivt tagit ställning för åtminstone ett ukrainskt EU-medlemskap. Enligt Sverigedemokraternas EU-talesperson Martin Kinnunen behöver det dock inte betyda att landet verkligen kommer få medlemskap i unionen inom överskådlig tid, på grund av utmaningarna det skulle innebära.
