USA:s DCA-avtal med Sverige, som ger supermakten tillgång till 17 olika militärbaser i landet, är bara ett uttryck för amerikanska strategiska intressen snarare än svenska säkerhetsintressen, menar före detta utrikesminister Hans Blix. Den gamla FN-tjänstemannen har varit en profilerad kritiker av såväl Nato-anslutningen som DCA-avtalet, som han menar bidrar till ökade spänningar i Sveriges närområde. På tisdagen väntas DCA-avtalet röstas igenom i riksdagen.
“Hotar Ryssland Sverige? Nej, varken innan vi anslöt oss till Nato eller sen vi kom med”, säger Blix till Nyhetsbyrån.
Bland annat ser Blix risken för att amerikanska kärnvapen kan placeras i Sverige, eftersom DCA-avtalet (Defense Cooperation Agreement) inte innehåller några spärrar för vad amerikanerna får förvara på de upplåtna militärbaserna. Sverige har också enligt avtalet uttryckligen ingen insyn i delar av de militäranläggningar som amerikanerna får uppehålla sig i, vilket kritiker menar kan möjliggöra för USA att föra in massförstörelsevapen i Sverige.
Av riksdagspartierna är det endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet som har kritiserat avtalet.
Se också: Krav på folkomröstning om Nato nedröstat – SD bakom medlemskapet
“DCA innehåller regel om respekt för ingångna avtal, men vår anslutning till NPT (Icke-spridningsavtalet för att begränsa kärnvapenbeståndet i världen, red. anm.) lär inte innefatta något rättsligt hinder som kan åberopas mot placering av kärnvapen här. USA och Nato anser sig inte “överlåta" kärnvapen till någon stat och har sedan länge kärnvapen placerade i Nato-stater som är parter i NPT”, förklarar Hans Blix. Han uppger dock att risken för amerikanska kärnvapen i Sverige inte är den huvudsakliga invändningen mot DCA-avtalet som han har.
“Putin känner Ryssland inringat”
I grunden var svenskt och finskt Nato-medlemskap onödigt, menar Hans Blix.
“Hotar Ryssland Sverige? Nej, varken innan vi anslöt oss till Nato eller sen vi kom med. Ulf Kristersson har nyligen sagt att om Ukraina varit medlem av Nato skulle Ryssland inte anfallit. Jag tror det är riktigt. Putin är hänsynslös och subversiv men inte vettvillig. Han vill inte riskera krig med Nato. Och Nato vill inte riskera direkt krig med Ryssland. Baltiska staternas anslutning har varit och är ett skydd, men Sveriges och Finlands anslutning var inte nödvändiga”, bedömer han.
Enligt honom är det förståeligt att Nato-ivern hos flera länder i Rysslands närområde leder till aggressivare rysk politik. Ryska aktioner i både Georgien och Ukraina föranleddes av ländernas närmande till Nato-sfären, påpekar han.
“Georgien och Ukraina känner sig begripligt attraherade till de liberala EU stats- och ekonomiska systemen och från korrumperat och repressivt ryskt system. Putin känner Ryssland inringat (och för all del oriktigt) hotat av Nato. Den inställningen har lett till rysk upprustning, och olaglig intervention i Georgien och invasion i Ukraina. Om Georgien och Ukraina, liksom Moldavien bestämt sig från att söka medlemskap i Nato, hade kanske de ryska militära äventyren uteblivit”, tror han.
Trots kritiken: Ingen risk för krig
Han tror samtidigt på Natos avskräckande förmåga, och säger sig inte se något krig mellan den USA-ledda alliansen och Ryssland på horisonten. Däremot anser Blix att det hade det räckt med Nato för Sveriges del, och därför ser han DCA-avtalet som ett uttryck för amerikanska intressen snarare än svenska.
“Om redan Artikel 5 (som förpliktigar Nato-länder att komma till varandras försvar, red. anm.) avskräcker Ryssland, varför ska vi gå längre? Värdlandsavtalet löste en mängd praktiska frågor som skulle blivit aktuella om Nato i ett skärpt läge önskat truppnärvaro i Sverige. Men uttryckligt svenskt samtycke skulle krävas för sådan närvaro. DCA i sin luddighet förefaller ge sådant samtycke från nu och tio år framåt utan att läget skärpts från rysk sida. Amerikanska installationer i detta läge skulle troligen följas av ökad uppladdning i västra och nordvästra Ryssland. Ökad spänning i Östersjöområdet.”
Sveriges DCA-avtal får anses ligga i amerikanska strategiska intressen i Norra ishavet, där det bland annat handlar om att få kontroll över mark som ligger nära den ryska örlogshamnen Murmansk, tror Blix. Han uppger sig även se risker med om USA placerar missiler på Gotland, som av Ryssland kan anses hota exklaven Kaliningrad i södra Östersjön.
“Krig, nej men gnistbildning”, bedömer Blix.
DCA-avtalet började tas fram i januari förra året, och i december skrev regeringen under på det. Tisdagen den 18:e juni ska riksdagen rösta igenom avtalet.
