I ett nytt lagförslag som gick igenom det irländska parlamentets första kammare i slutet av april kan personer som har material i sitt ägo som bedöms vara hatiskt mot grupper eller personer på grund av deras hudfärg, religion, eller sexualitet åtalas för så kallade hatbrott. Detta skiljer sig från liknande lagstiftning i bland annat Sverige, där så kallat hets mot folkgrupp endast blir aktuellt ifall personen offentligt yttrar något som kan bedömas som missaktning.
Kritiker menar att lagen utgör ett starkt hot mot yttrandefriheten och rätten till privatliv, då den även ger domstolar möjlighet att söka igenom en persons hem efter material som kan vara olagligt, om åtal väckts.
Den nya lagen har som ändamål att bekämpa “uttryck för rasism och främlingsfientlighet”, och skulle bland annat göra det olagligt att “förbereda eller inneha material som kan inspirera våld eller hat gentemot en person eller en grupp med grund i deras skyddade egenskaper”, där “skyddade egenskaper” omfattar ras, hudfärg, nationalitet, nationellt ursprung, religion, sexualitet, eller funktionsnedsättning. Domstolar ges också möjlighet att beordra husrannsakan hos personer som står åtalade för brottet, där den åtalade personen kan tvingas att lämna ut lösenord till sina datorer och mobiltelefoner för genomsökning efter “hatiskt” material.
Kritiker: angrepp på yttrandefriheten
Kritiker till den nya lagen, som den irländske professorn i statsvetenskap David Thunder, kallar lagen det mest “aggressiva angreppet på yttrandefrihet i den irländska statens historia”. Den irländske opinionsbildaren Keith Woods påpekar också att lagen innebär omvänd bevisbörda, då den åtalade måste bevisa att ertappat material som bedöms olagligt inte hade för avsikt att användas i hat- eller våldsinspirerande syfte.
Lagförslaget röstades igenom i parlamentets första kammare Dáil med 110 röster för och 14 emot, med 160 frånvarande ledamöter. Försvarare av lagen menar att syftet är att komma åt missaktning i den offentliga debatten, och inte att angripa möjligheterna att uttala sig fritt.
– Om du är etniskt annorlunda, en resande (tillhörande den etniska gruppen resandefolk, red. anmärkning), en kvinna, eller någon av de grupperna som skyddas av den här lagstiftningen så vet du att du oftare är offer för attacker, säger Barry Ward, den irländska senatens ordförande.
Irland nytt massinvandringsland
Förslaget ska ses mot bakgrunden att Irland, liksom Västeuropas övriga länder, numera har betydande invandrarbefolkning. Förra året såg landet, med en befolkning på 5,1 miljoner, ett inflöde på över 190 000 personer, varav många var från utanför Europa. Redan 2009 föddes vart fjärde barn i Irland till en kvinna med icke-irländskt ursprung.
