På måndagseftermiddagen stod det klart att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan plötsligt godkänt Sveriges ansökan för Nato-medlemskap. Beskedet kom efter några timmars förhandlingar på toppmötet i Vilnius mellan länderna och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Enligt SVT ingår i Sveriges åtaganden gentemot Turkiet att landet aktivt ska stödja turkiskt EU-medlemskap, som på sikt skulle ge Turkiets muslimska befolkning och de nästan fyra miljoner flyktingar som befinner sig i landet tillgång till EU:s fria rörlighet. Europeiska rådets ordförande Charles Michel har redan öppnat för förnyade samtal med Turkiet om medlemskap, som lades på is för ett antal år sedan.
I övrigt handlar punkterna om terrorbekämpning, där bland annat Sveriges stöd, befintligt eller ej, till en rad olika kurdiska grupper aktiva i Sverige, Turkiet, och Syrien ska upphöra. Inga krav som handlar om yttrandefriheten och rätten att skända koranen i Sverige har enligt SVT:s lista ställts.
Det steg som återstår för Turkiet är att godkänna Sveriges inträde i Nato i det turkiska parlamentet, något som däremot är mindre förutsägbart.
– Vi måste respektera att varje parlament har sina egna tidsramar. Exakt när det sker måste det turkiska parlamentet meddela, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Hur förhandlingen kokades ner till dessa punkter är ännu okänt, men många spekulerar att den turkiska stridsflygaffären med USA, där Turkiet ska köpa in moderna F16-plan, spelade en betydande roll i att sätta press på Erdoğan.
“En rad Natoländer har också under den senaste tiden utsatt Turkiet för hård press. Vilka krav och hot som uttalats i dessa samtal får vi kanske aldrig veta”, skriver SVT:s politiska kommentator Mats Knutson.
