Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll på onsdagen sitt så kallade ‘state of the union’-tal, där hon talade kring året som gått och hennes mandatperiod som ordförande. Floskler om så kallad demokrati och klimat stod högst på agendan i parlamentskammaren i Strasbourg, där två av tre stolar gapade tomma.
Talet blir det sista av sitt slag innan EU-valet 2024, efter vilket von der Leyen kan komma att bli utbytt. Toppbyråkraten pratade om sina “framgångar” på en rad olika områden, i synnerhet där EU-politiken har varit högst kontroversiell i flera medlemsländer. Hon konstaterar stolt att hennes kommission nått 90 procent av de mål som sattes när hon tillträdde 2019.
– DSA och DMA skapar säkrare digitala utrymmen där grundläggande rättigheter upprätthålls, påstår hon, och menar att Europa har blivit “världspionjärer inom medborgerliga rättigheter i den digitala världen”.
DSA går i stora drag ut på att onlineplattformar, som sociala medier, verksamma i EU kan bli skyldiga att böta ifall det förekommer så kallad “desinformation” på dem. I liknande satsningar från europeiska regeringar har det oftast varit kritik mot invandring, den så kallade liberala världsordningen, och den hårdhänta hanteringen av covid19-pandemin som varit måltavlor för “desinformations”-stämpeln.
Hon menar också att EU:s klimatåtgärder, som att tvångsrenovera alla bostäder i unionen så de möter en viss energiklass, eller den hårt kritiserade naturåterställningslagen, utgör ett exempel på den “rättvisa gröna omställningen” som hon lett.
– Det innebär ett rättvist utfall för framtida generationer — att kunna leva på en frisk planet, säger hon.
von der Leyen skryter även om att det nu i EU finns 38 skattesubventionerade så kallade “gröna” stålfabriker, och passade även på att hylla diverse vänsterliberala projekt som genomförts av EU under hennes tid, som påtvingad så kallad jämställdhet på bolagsstyrelser i EU genom könskvotering.
Trots skenande elpriser bland annat i Sverige anser kommissionens ordförande därtill att EU:s energimarknad har fungerat väl för att bemöta “Putins bruk av naturgas som ett vapen”. I det stora hela betraktar hon vinterns energipåfrestningar som en seger för EU.
Sågad mandatperiod
Flera parlamentsledamöter fick efter talet tillfälle att kommentera och ställa ytterligare frågor till von der Leyen. Charlie Weimers (SD) kritiserade ordföranden hårt för att bland annat ha drivit igenom den kontroversiella corona- eller återhämtningsfonden, dit Sverige bidrog med 150 miljarder kronor, och som den svenske politikern nu menar har förskingrats genom så kallade gröna investeringar i Italien.
Den tyske ledamoten Gunnar Beck (AfD) totalsågade von der Leyens hela insats för EU och vad den inneburit för Tyskland. Han menar att EU:s ekonomiska styrning har varit drivande i att skapa landets nuvarande ekonomiska kris, med hög inflation, kollaps av exporter, och utflyttning av industrier på grund av de höga elpriserna.
– Jag erkänner att ni når era mål, men vi hade det bättre under era föregångares misslyckanden än under era framgångar, dundrade den tyske högerpolitikern. Han ger Ursula von der Leyen även en känga för hennes tid som försvarsminister i Tyskland.
