Under migrantvågen 2015 sökte drygt 35 000 afghaner asyl i Sverige som så kallade ensamkommande flyktingbarn. Idag kan SCB konstatera att omkring 16 000 av dem är “sysselsatta” — Det vill säga ägnar minst en timme i veckan åt någon form av arbetsliknande aktivitet. Detta visar SCB i en ny rapport.
Av de 35 000 afghanerna som migrerade till Sverige under 2015 är det också omkring 15 000 som inte längre är bokförda i Sverige. Om det betyder att de har lämnat landet eller lever kvar i så kallade skuggsamhällen går rapporten inte in på.
Av de 20 000 afghanerna som är kvar i landet fick 7 000 uppehållstillstånd genom den kontroversiella så kallade gymnasieamnestin, där regeringen Löfven lät dem stanna i landet för att slutföra sina gymnasiestudier, även om de i egenskap av illegala invandrare skulle utvisas ur landet. Av de 7 000 är det idag tre av fyra som har en gymnasieexamen, medan siffran för de övriga 13 000 ligger runt hälften.
Av de övriga 13 000 afghanerna i landet har fyra av tio nu fått svenskt medborgarskap, framgår det av rapporten. 98 procent är män.
Bland de afghaner som räknas som sysselsatta är det vanligt med jobb i vård- och omsorgsbranschen, men även handel-, hotell-, och servicenäringen är vanligt förekommande. Det framgår dock inte hur många av dessa tekniskt sett arbetande afghaner som får sin lön subventionerad av skattebetalarna genom det som kallas instegsjobb.
Enligt riksdagsledamoten Ludvig Aspling (SD) ska man inte heller överskatta vad "sysselsättningsgraden" för afghanerna innebär, eftersom SCB:s definition av sysselsättning inte beaktar inkomst. SD-politikern uppger i ett inslag på Riks att medianlönen för gruppen afghaner i Sverige ligger på 8 300 kronor i månaden.
