Gå till innehåll
EU

Europaparlamentet vill avskaffa nationella veton mot lagförslag

Foto: Tim Sundblad

De ledande liberala och vänsterinriktade Europaparlamentsgrupperna enades 18 juli om att avskaffa det nationella vetot vid införande av nya EU-lagar, vilket innebär att beslut om lagar som fattas av nationella ministrar och regeringschefer i EU:s råd inte längre kommer kräva alla medlemsländers godkännande. Detta rapporterar Politico.

Vetot existerar i vissa sorters frågor, och är ett starkt verktyg som är särskilt viktigt för länder som Polen och Ungern, som bland annat använt det vid förhandlingar om EU:s så kallade migrationspakt.

Det är samtliga av EU-parlamentets grupper vänster om konservativa European Conservatives and Reformists (ECR) som enats om att åkalla artikel 48, där man kallar till en konstitutionell konvention för att ändra EU:s grundlagar. För att konventionen, där det nationella vetot ska avskaffas, ska kallas krävs det att hälften av de 28 medlemsländerna godkänner det, vilket för närvarande endast tio länder har gjort.

Samtliga svenska partier ingår i de grupper som stött förslaget, med undantag för Sverigedemokraterna, som ingår i ECR-gruppen, som inte deltog i förhandlingen.

Utöver att avskaffa vetorätten för enskilda länder vill de federalistiska grupperna ersätta det nuvarande så kallade kvalificerade majoritetssystemet vid omröstningar i minister- och regeringschefsråden med ett enkelt majoritetssystem. Just nu krävs det att majoritetssidan vid ett beslut ska representera två tredjedelar av medlemsländerna, samt 65 procent av EU:s befolkning, medan ett vanligt majoritetssystem sänker den tröskeln till 50 procent.

Enligt Brussels Signal menar enkel majoritetsförespråkarna att en sänkt tröskel skulle ge mera makt åt mindre länder, eftersom 65-procenttröskeln gynnar stora länder som Tyskland och Frankrike. Motståndarna till ändringen menar dock att det blir lättare att köra över skeptiska medlemsländer i polariserande beslut med en enkel majoritet.

En tredje punkt som de förhandlande parlamentsgrupperna kom överens om var att ge parlamentet makten att nominera kommissionens ordförande, som i nuläget ligger hos unionens regeringschefer i Europarådet.

För att förändringarna verkligen ska äga rum kräver det dock att samtliga medlemsländer ställer sig bakom dem. Det är dock mycket osannolikt att flitiga veto-läggarländer som Ungern kommer göra det, skriver Politico.

Senaste från Nyhetsbyrån