Islam- och invandringskritiska partiet PVV, med populistveteranen Geert Wilders i spetsen, blir enligt vallokalsundersökningar största parti i Nederländerna med 37 mandat av parlamentets totala 150 platser, rapporterar flera medier. Flera andra populistiska partier gjorde också framsteg i gårdagens val, samtidigt som det tidigare regeringsbildande liberala partiet VVD tappade stort.
Geert Wilders parti PVV har länge haft som plattform att Nederländerna ska förbjuda moskéer och Koranen, ett budskap som han dock tonade ner årets valrörelse. Istället satsade han på en vad som i Sverige skulle kallas en “statsmannamässig” framtoning, där han menade att han skulle vara en premiärminister för hela landet.
“Vi väntade oss inte det här. Strategin med den moderate Wilders fungerar”, konstaterar en politisk reporter till RTL News.
Det liberala regeringspartiet VVD, som i olika konstellationer styrt Nederländerna i flera år, förlorade tio av sina 34 mandat. Partiet leddes fram tills nyligen av Mark Rutte, som var landets premiärminister i tretton år.
Vallokalsundersökningar är inte detsamma som det officiella valresultatet, som kommer att presenteras nästa vecka. Däremot bedöms inte felmarginalen vara större än ett mandat för något parti. Trots det har PVV:s resultat ökat med två mandat—från 35 till 37—sedan en vallokalsundersökning som utfördes igår, vilket kan innebära att undersökningarna underskattat dragningskraften hos Geert Wilders, som ofta beskrivs som en högerextremist i internationella medier.
Ett annat parti som sköt i höjden var det nybildade NSC, som vann 20 mandat med sin EU-kritiska linje. Partiet leds av den populäre före detta kristdemokraten Pieter Omtzigt, men trots att man delar flera frågor med PVV vill man däremot inte samarbeta med Geert Wilders, då de anser att hans politik för islam är grundlagsvidrig. Därför ser regeringsförhandlingarna ut att dra ut på tiden, bedömer flera medier.
Ett tredje parti som red på den populistiska vågen, BBB, eller Bonde-medborgarrörelsen, landade på sju mandat. Så sent som i våras var partiet det största i opinionsmätningarna. Dess framgångar kopplades främst till de så kallade bondeprotesterna i Nederländerna, där landets jordbrukare demonstrerade under storslagna former mot olika så kallade klimatåtgärder som begränsade deras verksamheter.
Den tidigare EU-kommissionären Frans Timmermans hoppade av sin EU-karriär för att bli första kandidat för GL-PvdA, som är en sammanslagning av ett grönt vänsterparti och ett socialdemokratiskt parti. Tillsammans fick partikoalitionen 25 mandat, och blev således näst störst. I förra valet fick PvdA 17 mandat.
Se också: Nederlag för EU:s klimatpolitik – Tung byråkratprofil lämnar
Ansvaret för regeringsbildning kommer att först falla på Geert Wilders och PVV, eftersom de är största parti. Eftersom flera partier meddelat att man vägrar samarbeta med Wilders ser utsikterna däremot dåliga ut för en populistisk regering. Därför bedömer många att det är GL-PvdA som kommer att ta makten, och troligen bilda en regering som kommer att fokusera på så kallade gröna och vänsterfrågor.
