Dagens Nyheter går i ett reportage igenom vad de tio främsta svenska Europaparlamentarikerna egentligen sysslat med i Bryssel den gångna mandatperioden. Men enligt Sverigedemokraterna har tidningen inte varit tydlig med bland annat Socialdemokraternas interna problem de senaste fem åren, och överskattar det genomslag som deras topprofil Heléne Fritzon haft.
“Hon har inte levererat annat än en osäker arbetsplats”, menar Charlie Weimers (SD), som också ingår i DN:s reportage.
Enligt DN:s granskning är Tomas Tobé (M) och Karin Karlsbro (L) de mest aktiva svenskarna, när det gäller att leda arbetet med olika rapporter och betänkanden i EU-parlamentet. De två har flera gånger varit officiella så kallade rapportörer, som förhandlat och kompromissat i parlamentet i olika lagförslag som dyker upp. Samtidigt finns det även något som kallas “skuggrapportör”, som representerar sin politiska grupp i förhandlingarna. DN konstaterar att två svenska ledamöter sticker ut för att inte ha ansvarat för ett enda rapportörskap.
En av dessa är Socialdemokraternas listetta Heléne Fritzon, tidigare migrationsminister som bland annat drev igenom den mycket kontroversiella så kallade gymnasieamnestin för illegala afghaner år 2016. Hon har enligt DN haft noll officiella rapportöruppdrag, och endast sex stycken skuggrapportöruppdrag.
Enligt en statsvetare som tidningen talat med kan det finnas giltiga skäl att inte få, eller ha tid för, prestigefyllda uppdrag i EU-parlamentet. Bland annat är Heléne Fritzon en av nio vice ordförande i partigruppen S&D, där hennes parti sitter tillsammans med likasinnade partier från andra EU-länder. Arbetet i parlamentsgruppen är sådant som inte syns utåt, förklarar S-toppens pressekreterare till DN. Heléne Fritzon själv avstår att intervjuas närmare om saken.
Kritiken från SD: Fritzons arbete “överskattat”
Sverigedemokratiska parlamentsledamoten Charlie Weimers är däremot kritisk till hur DN framställer Fritzons gärning i parlamentet. Bland annat anser han att man inte alls hindras från att vara en aktiv parlamentariker även om man är en vice ordförande i sin grupp.
“Det gav henne möjlighet att sitta med när S&D beslutade stödja minimilöner och köra över svenska modellen. Inte heller lyckades hon förmå sin grupp att stödja den konservativa gruppens initiativ om att terrorklassa Ryssland. Så ja, det är överskattat”, skriver Weimers i en kommentar till Nyhetsbyrån, och menar att det enda Fritzons brist på uppdrag i parlamentet antyder är “att man är bekväm”.
Se också: Socialdemokraterna ett av de invandringsvänligaste partierna i EU – Före C och L
Han påpekar även att Fritzon kritiserats för arbetsmiljöproblem på Socialdemokraternas kontor i Bryssel, i en granskning från Svenska dagbladet år 2021. Bland annat vittnas det om mobbning och psykisk ohälsa bland tjänstemännen som jobbar för partiet.
“Socialdemokraternas toppnamn i EU har inte levererat annat än en osäker arbetsplats”, skriver Charlie Weimers.
Han menar även att DN har underrapporterat hans egna arbete i Europaparlamentet, och är kritisk till hur tidningen har mätt prestationsnivån.
“DN har tittat på faktorer som kan räknas, som rapportörskap. Däremot räknas inte oppositionellt arbete som att ställa kommissionen till svars genom skriftliga frågor eller mitt arbete med att terrorklassa Ryssland vilket skedde genom ett gruppinitiativ.”
Enligt DN:s genomgång har Charlie Weimers varit skuggrapportör 13 gånger, och chefsförhandlare två gånger.
Se också: “Förbannade lögnare”: SD rasar mot S om renoveringstvånget