Andelen av EU:s byråkrater som kommer från Sverige eller något av de andra nordiska länderna är stabil och proportionerligt. För tillfället. Det är nämligen inte tillräckligt många unga skandinaver som är intresserade av att arbeta för den överstatliga superorganisationen.
“De kallar oss pandor eftersom det är så få av oss i kommissionen”, säger en anonym nordisk diplomat till Politico.
En av anledningarna att skandinaver är så underrepresenterade är rekryteringssystemet, menar vissa kritiker.
“Unga finnar är inte vana med att hamna på listor av sökande där man kanske måste vänta ett år eller ett och ett halvt år innan man får ett jobb”, säger analytikern Henrik Pekkala, som studerar fenomenet för den finska regeringen.
Antagningsproven för att få en tjänst vid en EU-institution är dessutom mer anpassade efter utbildningssystemen i vissa länder, vilket ger personer utbildade vid universitet i dessa länder ett försprång, säger Carolyn Ban, en amerikansk forskare om EU, till Politico.
Politico påpekar även att det finns bättre arbetstillfällen i Norden än i de mest byråkratproducerande länderna, och att medellönen för nya rekryter vid Europakommissionen sällan kan konkurrera med vad tjänstemän kan tjäna i Sverige, Danmark, eller Finland.
“Om man inte åtgärdar detta problem kan det leda till EU-kritisk stämning i medlemsländerna”, säger svenska diplomaten Matilda Rotkirch till Politico, om riskerna med att de mäktiga byråkraterna inte kommer från hela Europa.
Misslyckade försök att uppnå representation
Europakommissionen har riktlinjer som ska skapa rättvis representation bland sina byråkrater, men dessa efterlevs sällan. Medan man till exempel har en målsättning på att 13,8 procent av dem ska vara tyskar, så utgör tyskar knappt 8 procent av lägre administratörstjänster, och endast 10 procent av högre administratörstjänster.
Det är främst länder runt Medelhavet och i övriga Sydeuropa som är överrepresenterade bland unionens tjänstemän, som Italien, Grekland, Rumänien, och Kroatien. Mest överrepresenterade är däremot Belgien, som trots sin målsiffra på 3 procent av hela byråkratkåren står för nästan var tionde administratör på hög nivå.
Sverige ligger på sin målsiffra på 2,6 procent när det gäller höga tjänstemän, men på lägre nivåer i byråkrathierarkin är endast 0,85 procent svenskar.
EU har arbetat för att försöka få till bättre representation bland annat genom riktade praktikantprogram, men det finns även prat om att införa kvoteringar i vissa institutioner. Detta har dock mött motstånd internt eftersom det bryter mot EU-lagstiftning om diskriminering. Det är även sannolikt att de överrepresenterade länderna skulle protestera mot att systemet förändras, skriver Politico.
