Den så kallade coronafonden, som upprättades av EU 2020 för att hjälpa ekonomin i unionen att återhämta sig efter politikernas nedstängningar, användes i Italien bland annat för att stimulera byggindustrin. Det blev en stor debatt i Sverige om det svenska bidraget till detta EU-projekt, som slutligen landade på 150 miljarder kronor.
Nu konstateras det att det italienska stimulanspaketet var så slösaktigt att det skapade skulder i landet som blev upp till tre gånger större än vad bidraget var, enligt den ledande italienska tidningen Corriere.
EU:s coronafond, eller åthämtningsfonden som den också kallas, kostade EU:s skattebetalare över 800 miljarder euro, och präglades i praktiken av att pengar omfördelades från rikare EU-länder som de nordiska länderna, Nederländerna, och Tyskland, till de trögare ekonomierna i Öst- och Sydeuropa. Delar av fondutdelningen var genom lån, andra var genom direkta bidrag.
I Italien lanserade regeringen efter bidragsregnet “Superbonus 110”, ett system där privatpersoner kan få skatteavdrag på upp till 110 procent, fördelat över ett antal år, när de renoverar sina bostäder för att energieffektivisera dem. Även byggföretag kunde nyttja skatteavdragen, vilket den italienska regeringen föreställde sig skulle skapa tillväxt och modernisera landets bostadsbestånd, som på många håll bedömdes vara mycket förlegat. Det sammanföll också med EU:s klimatpolitiska ambitioner att uppgradera energiklassen på alla hus i medlemsländerna.
Man föreställde sig även att solpaneler skulle installeras på bostäder som en del av den så kallade “gröna omställningen”, och att husen skulle jordbävningssäkras.
Se också: Nytt EU-direktiv – Nu måste ditt hem tvångsrenoveras
Förskingrat av byggnadsindustrin
Det italienska byggindustrifacket Ance hävdade 2020 att “Superbonus 110” skulle leda till tre euro i värde för varje euro som lades på projektet. Samtliga italienska partier, från höger till vänster, ställde sig bakom idén. Resultatet visade sig dock bli det rakt motsatta: för varje euro som Italien använde till “Superbonus 110” uppstod också en skuld på tre euro, skriver ekonomen Federico Fubini i Corriere.
Enligt tidningen var det korruptionen inom i synnerhet byggindustrin som ledde till att regler om när avdragen får tas ut kringskars. 2022 rapporterade den nederländska nyhetssajten Nos också att skatteavdrag hade utnyttjats av byggföretag som inte hade utfört några renoveringar överhuvudtaget.
Tre år efter “Superbonus 110”s lansering har endast 3,5 procent av det italienska byggnadsbeståndet faktiskt renoverats, enligt Corriere. Den förväntade energibesparingen i Italien uteblev därför också, och landets så kallade klimatpåverkan minskade på sin höjd marginellt.
