Hälften av alla som påbörjar ingenjörsstudier hoppar av innan de slutfört programmet, varnar fackförbundet Sveriges Ingenjörer. En vanlig orsak till avhoppen är att matematiken på kurserna upplevs som för svår, säger förbundet till SVT.
– Det är bekymmersamt att vi inte har tillräckligt många som kan utföra alla de här viktiga sakerna i form av grön omställning, och digitalisering, och infrastruktur som är eftersatt och så vidare, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon fruktar att ingenjörsbristen kan skada samhällsbärande funktioner i Sverige, och minska landets konkurrenskraft.
En lösning som fackförbundet efterlyser är att se till att studenter är bättre förberedda på matematik från grundskolan. Men de konstaterar också att basanslagen till utbildningar av ingenjörer har nästan halverats sedan 1990-talet. Universiteten och högskolorna får endast 60 procent av pengarna de fick av staten för 30 år sedan.
– Och det gör ju att våra lärosäten har färre lärarledda timmar och mindre laborationstillfällen för våra ingenjörer, säger Ulrika Lindstrand.
I en rapport Sveriges Ingenjörer publicerade tidigare under sommaren konstateras det att den lärarledda tiden vid svenska ingenjörsutbildningar är hälften av vad den är i bland annat Frankrike och Schweiz. Detta samtidigt som ingenjörsstudenter efterlyser mer hjälp från läraren under utbildningen, enligt en undersökning utförd av fackförbundet.
Se också: Personalbrist i energibranschen – Ingen vill bli vindkraftstekniker
Se också: L-ministerns lösning på Sveriges innovationstapp: fler kvinnor in i teknikyrken
