I USA har universitet och andra högre lärosäten länge hållit på med så kallad affirmative action, där man ger förtur till folk av icke-vit rastillhörighet när de ansöker till utbildningar. Detta påstås vara för att jämna ut skillnader mellan raserna vad avser utbildnings- och inkomstnivå. Men nu har landets högsta domstol slagit fast att det är ett brott mot den amerikanska konstitutionen att ge folk fördelar baserat på deras hudfärg. Detta rapporterar Fox News.
“En student måste behandlas på sina upplevelser som en individ, och inte hans eller hennes hudfärg”, skriver den konservativa domaren John Roberts i domstolens uttalande.
“Många universitet har länge gjort det motsatta. Och i det har de, felaktigen, dragit slutsatsen att kärnan av en individ inte är övervunna utmaningar, färdigheter, eller erfarenheter, utan deras hudfärg. Och vår konstitutionella historia tolererar inte det valet”, fortsätter domen.
Då den av president Joe Biden tillsatta domaren Ketanji Brown Jackson har suttit med i styrelsen för anrika Harvarduniversitetet, som var ett av lärosätena vars diskriminering granskades, deltog hon inte fullt ut i överläggningen. I det fallet handlade det om att asiater, som är överrepresenterade på amerikanska universitet, hade nekats antagning till Harvard just på grund av så kallade affirmative action-policies.
I slutvoteringen i högsta domstolen vann den kritiska domen mot diskrimineringen med sex röster mot tre. De tre avvikande domarna var Sonia Sotomayor, Elena Kagan, och Ketanji Brown Jackson, som alla tillsattes av antingen president Barack Obama eller av Joe Biden.
Se också: L-ministerns lösning på Sveriges innovationstapp: fler kvinnor in i teknikyrken
